Fakta om Georgien

GEORGIEN

Fakta om Georgien

Utdrag ur Wikipedia: Georgien

 

 

Georgien (georgiska: საქართველო, Sak'art'velo) är en republik i Östeuropa och utropade sin självständighet från Sovjetunionen den 9 april 1991. Georgien gränsar i väst till Svarta havet, i norr och nordost till Ryssland, i söder till Turkiet och Armenien, och i sydöst till Azerbajdzjan. Huvudstad är Tbilisi. I Georgien finns två utbrytarrepubliker: Abchazien och Sydossetien. Georgien anser att de två områdena är ockuperade av Ryssland.

 

 

Historia

 

Riket Kolchis, ungefär motsvarande västra Georgien, var känt av grekerna redan före Homeros tid, bland annat utspelar sig sagocykeln om det gyllene skinnet i Kolchis. På 600-talet f.Kr. grundade greker ett flertal kolonier på Kolchis kust. En annan statsbildning som varit viktig för Georgiens historia var känd under beteckningen Kaukasiska Iberien. Landet erövrades sedan först av romerska riket år 23 e.Kr., sedan persiska riket år 265.

 

Georgien kristnades under 300-talet e.Kr. Under 700-talet enades landet under bagratiderna som gjorde Georgien till en lokal stormakt. Under slutet av 1300-talet och början av 1400-talet plundrades och skövlades Georgien av den mongoliske krigsherren Timur Lenk.

Georgien kom under Tsarrysslands kontroll den 12 september 1801. Den sovjetiske ledaren Stalin föddes i georgiska Gori 1878 och tog tidigt del i den revolutionära rörelsen. Efter den ryska revolutionen förklarade det georgiska mensjevikpartiet landet självständigt 1917. I februari året därpå bildade man tillsammans med dagens Azerbajdzjan och Armenien den Transkaukasiska demokratiska federativa republiken. Federationen upplöstes dock efter tre månader i maj 1918. Landet var självständigt från den 26 maj 1918 fram till 1921 som den Demokratiska republiken Georgien. 1921 invaderades republiken av Röda armén. År 1936 blev det en sovjetrepublik Georgiska SSR i Sovjetunionen. Under sovjettiden var Georgien känt för sitt vin. Georgien var även ett mycket populärt resmål för semesterfirare i Sovjetunionen tack vare det goda klimatet och den goda maten. I det bördiga Georgien fanns ingen brist på livsmedel och varubristen var mindre kännbar då de sovjetiska myndigheterna inte lyckades kontrollera den omfattande svarta marknaden med privat tillverkning av bristvaror.

 

 

Landet blev självständigt år 1991. Regionerna Abchazien och Sydossetien hävdar sin självständighet visavi Georgien. I november 2003 avsattes den förre presidenten, Eduard Sjevardnadze, genom massdemonstrationer föranledda av misstankar om valfusk, en händelse som kallats Rosenrevolutionen. I presidentvalet, den 4 januari 2004, valdes Micheil Saakasjvili till president med 96 procent av rösterna.

 

Nytt val utlystes till den 5 januari 2008. I presidentvalet deltog 22 kandidater. Micheil Saakasjvili omvaldes till president med över 1 miljon röster (53, %) vilket var mer än dubbelt så mycket som den störste konkurrenten Levan Gatjetjiladze. Saakasjvilis parti Enade Nationella Rörelsen fick även egen majoritet i parlamentet.

 

I samband med att flera europeiska länder under 2008 erkände den serbiska utbrytarprovinsen Kosovo som en självständig stat, reste de georgiska utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien förnyade egna självständighetskrav.

 

I augusti 2008 bröt kriget i Georgien ut med Georgien på en sida och med Ryssland och utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien på den andra sidan. Som svar på beskjutningen mot georgiska bosättningar kring Sydossetien skickade Georgien in sin försvarsmakt i regionen. Ryssland understödde sydosseterna militärt, och kriget spreds till två fronter när Georgiens andra utbrytarrepublik Abchazien också gick in i konflikten. Den 7 augusti 2008 inledde georgiska styrkor en massiv artilleriattack mot Sydossetiens huvudstad Tschinvali. Kriget pågick officiellt från den 8 augusti till den 16 augusti 2008.

 

 

Geografi

 

Georgien är beläget i västra Kaukasien mellan Stora Kaukasus i norr och Lilla Kaukasus i söder. Landet har kust mot Svarta havet i väst. Det har en yta på 69 875 km².

 

Georgien domineras av bergslandskap. Gränsen mot Ryssland i norr följer på bergsryggen Stora Kaukasus, varifrån flera lägre bergskedjor utlöper söderut. Det centrala Kartlilåglandet skiljer dessa berg från den parallella kedjan Lilla Kaukasus i söder, som utgör gräns mot Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet.

 

Bergskedjan Lichi delar landet i en östlig och en västlig del. I svartahavsregionen i väster ligger det myrlänta Kolchidalåglandet. Den nordvästra delen av landet, mellan Stora Kaukasus och Svarta havet, utgörs av Abchazien. Öster om Abchazien ligger den isolerade regionen Svanetien. I öster rinner floden Kura med bifloder, bland annat förbi huvudstaden Tbilisi, och fortsätter sedan genom de sydöstliga delarna av landet innan den rinner in i Azerbajdzjan genom en räcka dalgångar.

 

 

 

Stora Kaukasus har flera toppar som går över 5 000 meter. Det högsta berget i Georgien är Sjchara med en höjd på 5 201 meter (själva toppen ligger i Ryssland); det näst högsta är Dzjanga på 5 051 meter över havet. Andra bergstoppar som utmärker sig är Kazbek på 5 047 meter, Tetnuldi (4 974 m), Pik Shota Rustaveli (4 960 m), Mta Ushba (4 710 m) och Ailama (4 525 m). Av de nämnda bergen har endast Kazbek vulkaniskt upphov. Området mellan Kazbek och Sjchara (en sträcka på omkring 200 km) domineras av många glaciärer. Lilla Kaukasus är mer varierad och icke så hög, och inga toppar är högre än 3 400 meter. I detta område märks vulkanplatån Dzjavacheti, många insjöar som Tba Tabatsquri och Paravani, samt mineralvatten och varma källor.

 

Bergen gör att landet har ett varierat klimat. Om vintern är det kallt med stora snömängder, men Stora Kaukasus skyddar landet mot ännu kallare luft från Ryssland i norr. Milda vindar skapar ett subtropiskt klimat i Kolchidalåglandet, medan de östliga delarna av Georgien har ett långt torrare väder.

 

 

Stora delar av Georgien är täckt av skog. Det är mest björkskog i bergen, medan mycket bok, ek och kastanj förekommer på de lägre höjderna. Djurlivet är rikt, särskilt på arter som trivs i skog, däribland rådjur, hjort, björn och varg. I bergsområdena finns även bergsget.

 

Voronjagrottan är den djupaste kände grottan i världen. Den ligger i Arabika-massivet i Gagrabergen i Abchazien. Höjdskillnaden i grottan är hela 2 140 meter.

 

Av stora floder i Georgien märks Rioni och Kura (Mtkvari).

 

 

Politik

 

Georgien är en semipresidentiell republik med presidenten som statschef och premiärministern som regeringschef. Den verkställande delen av makten utgörs av presidenten och Georgiens regering. Regeringen består av ministrar, ledda av premiärministern och utsedda av presidenten. Noterbart är att försvars- och inrikesministrarna inte är medlemmar i regeringen, utan är direkt underordnade presidenten. Giorgi Margvelasjvili är Georgiens nuvarande president efter att ha vunnit presidentvalet i november 2013. I samband med valet avgick dåvarande premiärministern Bidzina Ivanisjvili och Irakli Gharibasjvili utsågs som ny premiärminister.

 

Den lagstiftande makten innehas av Georgiens parlament. Parlamentet är en enkammarriksdag och har 150 medlemmar, kända som suppleanter, från vilka 75 medlemmar är proportionerliga representanter och 75 väljs genom enmansvalkretsar som representerar sina valkretsar. Medlemmar i parlamentet väljs över en fyraårsperiod. Två partiblock har representanter som valdes in i parlamentet efter parlamentsvalet år 2012: Enade nationella rörelsen (regeringsparti innan valet) och Georgiska drömmen som vann parlamentsvalet.

 

Även om avsevärda framsteg har gjorts sedan rosenrevolutionen hävdade president Saakasjvili år 2008 att Georgien fortfarande inte är ett "fullfjädrat, välformat, kristalliserat samhälle". Det politiska systemet kvarstår i övergångsprocessen, med ständiga justeringar för att balansera makten mellan president och parlament, och oppositionella förslag som sträcker sig från att förvandla landet till en parlamentarisk republik till att återupprätta monarkin. Observatörer har noterat bristen av förtroende i relationerna mellan regeringen och oppositionen.

 

Olika åsikter finns angående graden av politisk frihet i Georgien. President Saakasjvili tror att "landet är på väg att bli "en europeisk demokrati". Freedom House placerar Georgien i gruppen med delvis fria länder, tillsammans med länder som Turkiet, Venezuela och Bosnien och Hercegovina.

 

 

Ekonomi

 

Georgiens ekonomi har av tradition bestått av turism (i Svartahavsområdet), odling av citrusfrukter och druvor; gruvdrift (med mangan och koppar som huvudprodukter); och en viss lågskalig industriproduktion, som främst tillverkar vin, metaller, maskiner, kemikalier och textiler. Landet tvingas importera en stor del av sin energi, främst naturgas och petroleum. Georgiens enda egna storskaliga elproduktion kommer från vattenkraft där det största kraftverket, Inguridammen, står för 46% av landets energiproduktion.

 

 

 

Den georgiska staten har ett stort budgetunderskott på grund av problem med att driva in skatter, och landet lider också av viss energibrist. Elnätet privatiserades 1998 och elförsörjningen har blivit bättre, men fortfarande är återkommande strömavbrott ett allvarligt problem. Landet ser med hopp fram emot en ny internationell transportled genom svartahavshamnarna i Poti och Batumi. En stor del av Georgiens befolkning arbetar i Ryssland på grund av den höga arbetslösheten i det egna landet. Detta är avgörande för den georgiska ekonomin.

 

De senaste årtiondet har varit turbulent, med interna stridigheter och konflikten med Ryssland har drabbat landet hårt ekonomiskt. Under senare år har det politiska läget i landet stabiliserats och därmed har ekonomin förbättrats. Även om Georgien är stabilare idag kontrolleras den ekonomiskt viktiga regionen Abchazien i nordvästra delen av landet inte av regeringen i Tbilisi. Abchazien bröt sig loss från Georgien under inbördeskriget. Stora interna flyktingströmmar satte också i samband med kriget den redan ansträngda ekonomin på prov.

 

 

Demografi

 

Georgien hade vid folkräkningen den 5 november 2014 3 713 804 invånare. Enligt samma folkräkning utgjorde georgier den största etniciteten i landet med 86,8 % av landets befolkning. 6,3 % var azerer, 4,5 % armenier, 0,7 % ryssar samt 0,4 % osseter. 0,4 % av befolkningen tillhörde någon annan etnicitet, 591 (>0,0 %) vägrade svara och 513 (>0,0 %) angav inte någon etnicitet. Omkring hälften av Georgiens armeniska befolkning på 168 102 personer bor i området Samtsche-Dzjavachetien och cirka 76 % av azererna bor i Nedre Kartlien.

 

Sedan upplösningen av Sovjetunionen har Georgien genomgått en markant befolkningsminskning som orsakats av oroligheterna i Abchazien, Adzjarien och Sydossetien, en instabil ekonomi samt dåliga arbetsmöjligheter. Detta har lett till att många georgier har emigrerat, speciellt till Ryssland.

 

Georgien uppvisar också stor språklig spridning. Bland annat talas de sydkaukasiska språken georgiska, laziska, megreliska och svanetiska. Landets officiella språk är georgiska och, i Abchazien, abchaziska. Vid folkräkningen 2014 talade 87,6 % av befolkningen georgiska som modersmål, 6,2 % azerbajdzjanska, 3,9 % armeniska, 1,2 % ryska och 1,1 % övriga språk.

 

 

Religion

 

Den historiska georgiska hedendomen var starkt kopplad till månen, och den största guden i den georgiska mytologin var Armazi, en soldatklädd mångud. Statyerna av de georgiska gudarna förstördes då kristendom blev landets statsreligion år 337.

 

 

 

Merparten av Georgiens invånare tillhör den Georgiska apostoliska, autokefala och ortodoxa kyrkan, vars ledare är en katholikos i Tbilisi. Nuvarande ledare sedan år 1977 är patriark Ilia II av Georgien. Kyrkan har kommit att spela en viktig identitetsroll vid den nationella frigörelsen.

 

Betydande religiösa minoriteter är: muslimer (9,9 procent), armeniska kristna (3,9 procent), judar (0,8 procent) katoliker (0,8 procent) och det finns även vissa spår av gammal iransk religion.

 

Efter Sovjetunionens kollaps har även andra trossamfund etablerat sig i Georgien. Det gäller bland annat baptister, sjundedagsadventister, pingstvänner, Jehovas vittnen, Nyapostoliska kyrkan samt mindre grupper Bahá'í- och Hare Krishna-troende. Det finns ingen officiell medlemsstatistik för dessa religiösa grupper, men tillsammans har de antagligen färre än 100 000 anhängare.

 

 

Kultur

 

Georgiens kultur har utvecklats under årtusenden med dess grundande i Iberiska och Kolchiska civilisationer. Georgisk kultur nådde en gyllene tid av klassisk litteratur, konst, filosofi, arkitektur och forskning på 1000-talet.

 

Det georgiska språket, och den klassiska georgiska litteraturen med poeten Sjota Rustaveli som mest kända företrädare, återupplivades på 1800-talet efter en lång tid av turbulens, och den lade grunden för de moderna romantik- och romanförfattarna, som Grigol Orbeliani, Nikoloz Baratasjvili, Ilia Tjavtjavadze, Akaki Tsereteli, Vazja Psjavela och många andra. Georgisk kultur influerades av klassisk grekisk konst, Romarriket, Bysantinska riket och senare av Tsarryssland.

 

 

Georgien är välkänt för sin rika folklore, unika traditionella musik, teater, bio och konst. Georgier är berömda för sin kärlek till musik, dans, teater och film.

 

 

Musik

 

Den georgiska musiktraditionen är urgammal och man anser att den i sin form funnits i minst 1000 år. Den karakteriseras av flerstämmighet, både bordun-baserad och mer fri polyfoni. I dagens Georgien har fortfarande denna folkmusik ett högt anseende och några av de mest namnkunniga manskörerna är Ensemble Tbilisi, Ensemble Georgika, Ensemble Antjischatioch Ensemble Rustavi.

 

 

Georgiska köket

 

Det georgiska köket och vinet har utvecklats genom århundradena, med vissa inslag från varje århundrade. En av de vanligaste middagstraditionerna är Supra, eller "georgiskt bord", vilket också är ett sätt att socialisera sig med vänner och familj. Suprans "toastmaster" kallas för Tamada. Han eller hon håller också de mest filosofiska skålarna, och ser till att alla har det trevligt. Diverse historiska regioner i Georgien är kända för deras respektive rätter: till exempel, Chinkali (köttklimpar) från östliga Georgien, Chatjapuri, huvudsakligen från Imeretien, Megrelien och Adzjarien. Utöver traditionella georgiska rätter har maträtter från andra länder kommit till Georgien genom invandrare från Ryssland, Grekland och nyligen Kina.

 

 

 

 

Läs vårt reseprogram för Georgien!

GOBBAN'S CULTURE SERVICES

Bygg broar, riv murar

Senaste nytt

 

Anmäl dig till våra resor till Georgien och Iran

 

25 maj 2018

 

Anmäl dig till vår studiecirkel om Iran

 

16 februari 2018

Kontakta oss

 

Bredfjällsgatan 32

424 35 Angered

SWEDEN

Email: info@gobbanscultureservices.se

Telefon: +46-738285850

 

Copyright 2018 @ All Rights Reserved